Ingelpingel
tisdag även kallad lill-fredag tillbringades som bekant på club mango med filling.. bla bla bla bla orkar inte gå in på massa shit själva det jag försöker komma till är nämligen att när jag o filippa står utanför toaletterna ser jag ett välbekant ansikte dyka upp framför mig. hela jag grips av panik, vet inte vad jag ska göra. säger ngt ohörbart till filippa o springer skräckslagen där ifrån.. känner mig helt utochin vet inte vad jag ska göra vart jag ska ta vägen, ingenting! det enda jag vet är att denna människa skrämmer vettet ur mig.. måste iaf få tag på filling o rör mig sakta mot toaletten, får tag i henne o skar i hela kroppen samtidigt som paniken bryter ut ännu mera o säger
"ingelson är här!"
ser honom komma ut från där toaletterna var o hela jag fasar för att han ska känna igen mig.. vi går in till rummet innan toaletterna o "18+-rummet".. skakar i hela kroppen, är nära på att börja gråta.. ryker tag i karlsons kompis o säger halvt panikslaget "vart är karlson?!?! kan du hämta honom?!" vet seriöst inte vad jag ska ta mig till, o träffa honom igen är ngt jag fasat för enda sen den 31 mars. o nu är han, HAN som jag seriöst trodde skulle slå ner mig om vi träffades, iaf stå o skrika massa "vackra" ord om hur "underbar" han tkr jag är.. kunde inte tänka klart det enda som fanns i mig var paniken. filippa undrar om vi ska gå därifrån o trots att han skrämmer mig så himla mkt kan jag inte förmå mig sj att gå därifrån, det är han som ska gå i såna fall..
karlson kmr så smånigom ut från "18+-rummet" o han o filippa försöker få mig att andas normalt o lugna ner mig.. tårarna var inte långt borta o skakade fortf i hela kroppen men efter ett tag med löften om att karlson skulle nita honom o filippa skulle sparka honom på kuken om han gjorde ngt lugnar jag ner mig.. fast på hela kvällen kunde jag inte släppa honom, hans närvaro gör mig så illa till mods att hälften skulle vara mer än nog..
o när han långt senare börjar dansa med filippa o hans kompis (mike) börjar dansa med mig vet jag inte vad jag ska göra... kände han/de överhuvudtaget igen mig eller ville han typ "hämnas" genom filippa.. ger filippa världens blick o väser "filippa!". som inte fattar ngnting o dansar vidare :P efter ett tag när han o filippa lämnat varandra ser han mig.. o då menar jag SER ger mig den där blicken som ingen annan kan göra. som får hela mig att rysa av obehag o jag inser att först nu inser han vem jag är.. hans andra kompis (viktor) drar till sig mike o nu förstår jag att de också får veta vem jag är.. lite små panik igen men inget jämfört med i början.. sen kommer mike fram till mig o säger "du polisanmälde min kompis" och jag svara "jag vet" sen hände inget mer. eller jo jag/vi konstaterade att vi hade strulat den kvällen (30 mars) o jag hade strulat med hans kompis också..
men shit va jag hade oroat mig för detta o sen var det det enda som hände (peppar peppar ta i trä XD).. har tänkt så sjuuuuukt mkt på om jag skulle möta honom.. varje gång jag är på väg mot farsta strand o nästan alltid när jag är vid t-centralen finns han svagt i mitt medvetande.. i våras var det t.o.m. så att jag hoppade till så fort jag såg ngn med mörkt hår o typ hans kropp. ne uschuschusch. på ngt sätt känns det iaf skönt o ha "träffat" honom nu när det ändå inte hände ngt.. fast shit va jag inte kunde släppa det efteråt.. hela vägen från ängbyplan hem gick jag o pratade om det... tyvärr så är han så mkt av mitt liv.. går liksom inte o bli berörd efter det som hände borta i tallskogen... uschuschuschusch
o det värsta är att jag till viss del trots allt som hänt fortf attraheras av honom.. går liksom inte o hjälpa. o han är sjukt ful haha, men ändå ngt är det som gör att det är lite extra.. fast efter 31 mars så är det andra känslor som styr över mina attraherad känslor för honom. o jävligt tur är väl det!
så blev ett ngt (?) långt bearbetnings inlägg under bearbetningsfasen XD haha
pussipuss
"ingelson är här!"
ser honom komma ut från där toaletterna var o hela jag fasar för att han ska känna igen mig.. vi går in till rummet innan toaletterna o "18+-rummet".. skakar i hela kroppen, är nära på att börja gråta.. ryker tag i karlsons kompis o säger halvt panikslaget "vart är karlson?!?! kan du hämta honom?!" vet seriöst inte vad jag ska ta mig till, o träffa honom igen är ngt jag fasat för enda sen den 31 mars. o nu är han, HAN som jag seriöst trodde skulle slå ner mig om vi träffades, iaf stå o skrika massa "vackra" ord om hur "underbar" han tkr jag är.. kunde inte tänka klart det enda som fanns i mig var paniken. filippa undrar om vi ska gå därifrån o trots att han skrämmer mig så himla mkt kan jag inte förmå mig sj att gå därifrån, det är han som ska gå i såna fall..
karlson kmr så smånigom ut från "18+-rummet" o han o filippa försöker få mig att andas normalt o lugna ner mig.. tårarna var inte långt borta o skakade fortf i hela kroppen men efter ett tag med löften om att karlson skulle nita honom o filippa skulle sparka honom på kuken om han gjorde ngt lugnar jag ner mig.. fast på hela kvällen kunde jag inte släppa honom, hans närvaro gör mig så illa till mods att hälften skulle vara mer än nog..
o när han långt senare börjar dansa med filippa o hans kompis (mike) börjar dansa med mig vet jag inte vad jag ska göra... kände han/de överhuvudtaget igen mig eller ville han typ "hämnas" genom filippa.. ger filippa världens blick o väser "filippa!". som inte fattar ngnting o dansar vidare :P efter ett tag när han o filippa lämnat varandra ser han mig.. o då menar jag SER ger mig den där blicken som ingen annan kan göra. som får hela mig att rysa av obehag o jag inser att först nu inser han vem jag är.. hans andra kompis (viktor) drar till sig mike o nu förstår jag att de också får veta vem jag är.. lite små panik igen men inget jämfört med i början.. sen kommer mike fram till mig o säger "du polisanmälde min kompis" och jag svara "jag vet" sen hände inget mer. eller jo jag/vi konstaterade att vi hade strulat den kvällen (30 mars) o jag hade strulat med hans kompis också..
men shit va jag hade oroat mig för detta o sen var det det enda som hände (peppar peppar ta i trä XD).. har tänkt så sjuuuuukt mkt på om jag skulle möta honom.. varje gång jag är på väg mot farsta strand o nästan alltid när jag är vid t-centralen finns han svagt i mitt medvetande.. i våras var det t.o.m. så att jag hoppade till så fort jag såg ngn med mörkt hår o typ hans kropp. ne uschuschusch. på ngt sätt känns det iaf skönt o ha "träffat" honom nu när det ändå inte hände ngt.. fast shit va jag inte kunde släppa det efteråt.. hela vägen från ängbyplan hem gick jag o pratade om det... tyvärr så är han så mkt av mitt liv.. går liksom inte o bli berörd efter det som hände borta i tallskogen... uschuschuschusch
o det värsta är att jag till viss del trots allt som hänt fortf attraheras av honom.. går liksom inte o hjälpa. o han är sjukt ful haha, men ändå ngt är det som gör att det är lite extra.. fast efter 31 mars så är det andra känslor som styr över mina attraherad känslor för honom. o jävligt tur är väl det!
så blev ett ngt (?) långt bearbetnings inlägg under bearbetningsfasen XD haha
pussipuss
Kommentarer
Postat av: Karin.
Vad händer under nyorienteringsfasen då?
Postat av: Elise
stackare, kom hit so att jag for ge dig en kram!
Postat av: Fanny
jaa gärna :) jag kommer jag kommer!
Trackback