snart är jag 18! på riktigt. inte för att jag har varit det på låsas tidigare men nu börjar jag inse att snart är jag faktiskt myndig på riktigt! o det känns så himla konstigt.. inte just exakt att fylla 18 utan att fira min födelsedag utan mina båda päron... vem ska jag ge önskelistan till?! ska jag skriva 2 st med olika saker så att de inte köper samma sak?! vem ska köpa en tårta från KEA-bageriet, båda lr bara en?! ska mamma baka scones på morgonen som aldrig tidigare gjort det?! ska inte båda mina föräldrar fira mig på min 18-års dag?!?!?!?!?!?

ne det ska de inte.. bara mamma.. o simon är på kortis.. så det blir bara jag o mamma o robin.. o mamma kmr börja jobba kl 7.. så ska då robin ensam uppvakta mig på morgonen på min födelsedag? ska iof ut o äta på kvällen med mamma o robin o ev moster med familj.. ne det känns helt enkelt jättekonstigt o jag vill bara lägga mig ner på marken o gråta... blir lessen bara jag tänker på min födelsedag..

det är just sånt här som födelsedagar som gör så ont.. visst har inte alltid firat min födelsedag på själva födelsedagen men iaf närmaste helgen o då har det varit med hela familjen.. skiljsmässan blir så extra tydlig då.. har eg inget problem med det i vardagen men just traditioner känns så himla jobbigt att helt plötsligt ändra. mot ens vilja...

aja får ta det som det kmr o det blir säkert bra tillslut, det brukar bli det.. nu ska jag fortsätta med svenskan så den blir klar iaf.. o tänka ut en present som jag ska ge mig sj thihi :) om den blir klar innan onsdag dvs.

pussipusspuss